Sommartipset med Anders Blixt, rollspelslegend

Anders Blixt, rollspelskonstruktör med legendstatus.

Lästips:

Stephen Baxter “Voyage” – en jordnära skildring av den första amerikanska Mars-expeditionen på 1980-talet när NASA återanvänder Apollo-teknik för ändamålet. Alternativhistorisk science fiction-roman utan krig. Mångbottnad skildring av rymdprogrammets människor: hur de lyckas, misslyckas eller dör för att förverkliga egna eller andras drömmar.

Peter Englund ”Stridens skönhet och sorg: första världskriget i 212 korta kapitel” – för hundra år sedan rasade det första industriella kriget. Englund skildrar nitton vanliga människors liv vid och bakom fronterna i Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Mellanöstern och Grekland via deras brev, memoarer och dagböcker. Gripande och lärorikt.

Chaim Potok ”My Name Is Asher Lev” – en genial målartalang växer upp i en stram och konservativ miljö i New York på 1950- och 1960-talen. Allmänmänskligt om konstens villkor och konstnärens kamp för att få förverkliga sig. Finns på svenska under titeln ”Jag är den kände Asher Lev”.

Tim Powers ”Declare” – en kallakrigsthriller av typen ”John le Carré möter H P Lovecraft”. Intrigen tycks handla om jakten på vraket efter Noaks Ark, men där finns flera bottnar. Du möter kosmiska fasor och historiska personer som ärkeförrädaren Kim Philby och hans märklige far.

Simon Singh “Big Bang” – kosmologins historia för lekmän. Singh skildrar hur vetenskapsmän och filosofer sedan antiken har strävat efter att förstå hur kosmos ser ut och kom till. Lättillgängligt och lärorikt.

Speltips:

”Eclipse” (Lautapelit) – civilisationsbyggarspel bland stjärnorna för upp till 6 spelare. Utforskning, klurig resurshantering och teknikutveckling. Kul och hyfsat snabbspelat för sin genre.

”Fantasy!” (Saga Games) – oldschool, dvs 1970-taligt lättsamt fantasyrollspelande uppdaterat till 2010-talet, allt uttänkt av Tomas Arfert: magi, monster, grottor, värdshus och mysterier. Lätthanterade svenska regler och kort startsträcka.

Reiner Knizias ”Lord of the Rings” – två till fem hober samarbetar för att nå Domberget; deras alviska och mänskliga medhjälpare finns med som kort och resurser. Sauron hanteras av spelreglerna och han backar aldrig – ibland uppslukas våra hjältar av Skuggan redan i Rohan. Spännande och klurigt med massor av handlingskort och fem bräden. Tål att spelas om och om igen. Ett parti tar kanske två timmar.

”Sci-Fi!” (Saga Games) – ytterligare ett av Tomas Arferts oldschool-rollspel, vars spelkosmos är skrivet av undertecknad. Gråmelerad space opera med mänskliga hjältars äventyr i ett fallet rymdimperiums ruiner på jakt efter teknik som kan hjälpa mänskligheten på ett krigsskadat Tellus. Men det finns många medtävlar-arter i denna kärva framtid. Återigen lätthanterade svenska regler.

”Twilight Struggle” (GMT Games) – ett kortbaserat tvåpersonersspel om kalla kriget 1945-89. USA mot Sovjet i kampen om politiskt inflytande i världen. Statskupper, uhjälp, krig genom ombud, propaganda blir redskapen för att vinna. Den som utlöser tredje världskriget förlorar dock automatiskt. En match tar en hel dag, så kör spelet när det ösregnar ute. Det bästa kort&brädspel jag har prövat på.

Sommartipset med Richard Svensson, The Lone Animator

Richard Svensson är en hejare på specialeffekter och illustrerar
Sagospelet Äventyrs alla spelböcker.

Lästips: Michael Moorcock, "Sailor On the Seas of Fate". J R R Tolkien, "Hurins barn" ("The Children of Hurin"). Brian Aldiss, "Drivhuset" ("Hothouse"). Arthur Conan Doyle, "En försvunnen värld" ("The Lost World"). Meredith Ann Pierce, "Den trettonde bruden" ("The Darkangel").
Speltips: Drakborgen, Äventyr (så klart), Monsters and Miscreants (kortspel), Fighting Fantasy: "Deathtrap Dungeon" (solospel i bok) och om du är ett fan -Star Trek Fleet Captains.

Bokrecension: Mannen som sköt Lucky Luke

Från Cobolt kommer ett nytt album om Lucky Luke, inbundet och lyxigt förpackat. Det är det kanske snyggaste Lucky Lukealbumet någonsin, utgivet för att fira den ensamme cowboyens 70-års jubileum. Denna gång är det Matthieu Bonhomme som står bakom pennan, både illustrationer och manus. Och det är ett mycket bra jobb.

Lucky Luke efter Morris och Goscinny har annars varit av väldigt skiftande kvalité. Vissa album har varit riktiga lågvattenmärken medan andra har varit något bättre. Men de har aldrig nått upp till samma nivåer som exempelvis Ömfotingen, Bröderna Dalton maskerar sig och Diligensen. Inte förrän nu.

Mannen som sköt Lucky Luke är ett gediget hantverk, en fin historia, snyggt tecknad och utförd. Stilistiskt skiljer den sig en hel del från övriga Lucky Lukeproduktioner, och stundtals kommer jag att tänka på den eminenta serien om Buddy Longway, vilket möjligen kan bero på den stämningsfyllda färgläggningen. Ett stort plus också för att serien behandlar en av den ensamme cowboyens större förändringar i serievärlden. Det är en fin och trevlig återkoppling.

Jag kan inte annat än reservationslöst lyfta på min stetsonhatt för Bonhomme för ett mycket väl utfört arbete, och även Cobolt som genom sin kulturgärning ser till att vi får uppleva detta mästerverk också i Sverige. Läs det du också!

Spelrecension: Battle Sheep

Ett genialt enkelt spel som hämtat en del inspiration från "Hey, that's my fish!". Det är väldigt snabbspelat, går fort att lära sig och ställa i ordning. Varje spelare får lägga ut fyra stycken spelplansbitar innan man börjar spela. Spelplansbitarna består av fyra sammanhängande hexagonrutor, vilka det sedan gäller att lägga beslag på. Detta gör man genom att flytta sina får så smart som möjligt på spelplanen för att inmuta områden och stänga ute de andra spelarna. Fåren står alla på samma ruta från början, men varje gång de flyttar (rakt fram åt något håll tills det tar stopp)  måste de lämna kvar ett får på rutan de flyttade från. Detta får blockerar sedan vägen för motståndarna.

Detta är ett utmärkt familjespel. Vi brukar spela några omgångar till frukosten av och till, och det går också bra att plocka fram när det inte finns så gott om tid för längre spel. Det finns inga slumpmoment, utan bara ovissheten att du inte vet med säkerhet hur motspelarna kommer att flytta sina får. Spelet torde passa de flesta familjer som gillar spel, fritidsgårdar och nybörjare såväl som erfarna spelare.

Daniels betyg: Tre spelgalningar av fem möjliga.
Julias betyg: Fyra spelgalningar av fem möjliga

Bokrecension: Harry Potter och de vises sten

Med denna mycket fina, inbundna bok får alla fans en snyggt illustrerad utgåva av romanen i stort format. Historien är ni förstås redan bekant med, den om unge Harry som bor under trappan hos Dursleys och snart finner sig ha en alldeles speciell betydelse.

Detta är den första delen, där vi får veta hur han börjar vid trolldomsskolan Hogwarts och stiftar bekantskap med det rika persongalleri som Rowling skapat. Kays illustrationer är mycket fina, men jämfört med till exempel Alan Lees utsökta illustrationer i Härskarringen, så har de en mindre stämningsfylld inramning och inte riktigt samma anslag som texten de baseras på. För mig som läst böckerna tidigare krockar illustrationerna något med hur jag föreställt mig personerna, även om min bild av de unga magikerna förstås förändrats i och med filmerna. Detta blir således en tredje inkarnation att ta till sig. Det innebär i sig inget problem, men känns ovant i början. Känslan går dock snart över.

För dem som funderar på ett köp, är denna utgåva värd pengarna? Ja, svarar barnet i mig som tilltalas av de färggranna och stämningsfyllda bilderna, nja säger den vuxne som redan har den tidigare utgåvan. Det är den svagaste av Potter-böckerna i mina ögon, men fortfarande en helt okej fantasyhistoria och boken gör sig mycket bra i bokhyllan eller att bläddra i på vardagsrumsbordet. Framförallt är det starten på Harry Potters äventyr, som bara blir bättre och bättre ju längre in i bokserien man kommer. Jag hoppas innerligt att även resten av böckerna i serien får samma behandling.

Betyg: Tre starka spelgalningar av fem möjliga.

Sommartipset med Mikael Bergström - rollspelkonstruktör

Mikael Bergström, rollspelskonstruktör

Lästips:
• De tre böckerna i Poseidon’s Children-trilogin. Alastair Reynolds är asbra.

• Mirrorshades, om man kan få tag på den, är en awesome cyberpunksamling.

• Jag, Robot. Klassiker, men väl värd att läsas om.

Speltips:
• Hyper Light Drifter, som just lanserades. Svår zelda-liknande action i magiskt vackra pixelmiljöer.

• Theseus: The Dark Project. Charmig brädspels-doldis som borde få mer creds.

• Eldritch Horror: Som Arkham Horror fast utan allt som är dåligt.

• Day of the Tentacle: Remastered. Uppsnyggad, uppskalad version av klassiskt peka-klicka, inklusive kommentarsspår från skaparna av originalet.

• Jag kanske borde ta ett rollspel också? Och jag borde inte välja Rotsystem, trots att jag är sjukt nöjd med det. Så jag väljer Symbaroum, som är värt att köpa och kolla igenom bara för bilderna. Jag skulle kunna hoppa över all text och bara ha bilderna som grund för en kampanj. Antagligen det snyggaste fantasyspel jag sett.

Sommartipset med Anders Fager - skräckmästaren

I en serie sommartips får Sveriges kulturelit komma till tals och ge tips på sina favoritböcker och spel. Först ut är den svenska skräckmästaren Anders Fager, tillika konstruktören bakom det kultförklarade äventyret Spindelkonungens pyramid.

Anders Fager - skräckmästare och spelkonstruktör

Lästips: • Johannes Pinters ”1007” (Swedish Zombie). Stundom bättre på att vara Ajvide än Ajvide själv.
• Hampton Sides ”In the Kingdom of Ice: The Grand and Terrible Polar Voyage of the USS Jeannette” (Doubleday). Polaräventyr som ägt rum i verkligheten, vansinnigt spännande om du kan undvika att googla på hur det gick.
• Madeleine Bäck ”Vattnet Drar” (Natur och Kultur). Som om Ulf Malmros skulle göra en sexig splatterrysare.
• John Wagner, med flera ”Jugde Anderson: Psi Files 1-4” (2000AD). Ett underbart flöde av bilder och infall.
• Jenny Lundin ”Nere På Flower and Dean Street” (Eskapix). Utan diskussion näst bäst i Sverige på skräck.

Speltips: • Jägersro (ALGA - 1972) Gräv fram det ur morföräldrarnas gömmor och ge dig hän åt ett lysande spel. Bästa häst: Aldebaran.
• Mutant År Noll (Fria Ligan - 2013) Det coolaste svenska rollspelet startar om i ruinerna efter undergången. Bästa mutant: Rubbiten.
• Space Hulk (Games Workshop - 1989) Det bästa brädspelet någonsin. Bästa slogan: ”för kejsaren!”
• Vampire the Eternal Struggle (White Wolf - 2000). Skaffa er fyra-fem lekar och lås in er lika många vänner över en helg. Bästa vampyr: Leatherface the Beast of Detroit.
• Klädpoker (HSon - 1968) Somrigt, svenskt och skabröst. Bästa kort: hjärter äss.