 |
| På bilden: Tomas "Conra Dargo", Martin, Frida och Måns |
Det är lite rörigt i butiken då
jag visas runt. Och det är inte att undra på, WorldofBoardgames har
flyttat till större lokaler efter att ha vuxit kraftigt under många
års tid. Men så har det inte alltid varit. Företaget började
nämligen i väldigt liten skala, med att tre bröder ville ge ut ett
eget spel.
- Vi satt hemma hos vår far en jul
och hade lite tråkigt, berättar Måns Andersson, en av delägarna i
bolaget. - Vi kom på tanken att göra ett eget brädspel. Planen var
att komma igång med en hemsida, där man kunde spela spelet online
och sedan sälja fysiska exemplar genom detta. Därför valde vi
namnet WorldofBoardGames, för att vara lite internationella.
Men tankarna på att göra ett eget
spel visade sig inte vara så lätta att realisera. Det verkade inte
helt lätt att nå ut med produkterna, kontakter saknades och det var
svårt att lösa produktionen av komponenter. Bröderna bestämde sig
för att leta efter distributörer som kunde hjälpa dem.
- Det var då vi kom på tanken att
vi kunde köpa in och sälja spel istället.
De stora pengarna skulle dock låta
vänta på sig.
- Det första halvåret vi var
verksamma omsatte vi 4.500 kronor. Jag tror vi sålde typ 15-20 spel
totalt, säger Martin Andersson.
Det lilla kommanditbolaget höll då
till hemma hos Måns.
- Vi var i min lägenhet då, men jag
bodde tre trappor upp, så det blev väldigt mycket bärande av
kartonger. Till slut kunde jag inte ens se tv:n för alla spel jag
hade i vardagsrummet.
Lösningen blev att ta en gammal
föreningslokal på området. Lokalen låg vägg i vägg med en
tvättstuga och innehöll fyra spelbord och tre hyllor.
- De skulle vi aldrig kunna fylla med
spel, tänkte vi då.
Men butiken växte och snart var
hyllorna fulla. Butiken höll till i lokalen i fyra år. Öppettiderna
var förpassade till lediga stunder då alla inblandade skötte
affären vid sidan om sina ordinarie arbeten.
- Jag bodde i Stockholm då, säger
Martin, men flyttade upp tillsammans med min sambo Rebecca Donatello
så att vi båda kunde hjälpa till då bolaget gick allt bättre.
Till en början jobbade jag 50% i butiken och 50% på distans på
mitt gamla jobb, så det var perfekt att kombinera med vår
verksamhet. Det tog alltså fyra år för oss innan vi hade råd att
ha någon anställd. Men vi brann för det vi gjorde hela tiden.
2010 hade butiken återigen vuxit ur
sina lokaler. Lösningen blev en större kontorslokal. Det blev också
något av en vändning, då alla tre bröder nu jobbade heltid på
företaget.
- Bolaget hade egentligen inte
riktigt råd, men vi tog ut låga löner då vi såg att det skulle
gå på sikt, säger Måns.
- Vi slog ut alla väggar i
korridoren och de små kontoren, och den nya lokalens dryga 150
kvadratmeter var dubbelt så stora som de lokaler vi lämnat,
berättar Martin vidare.
De berättar också att butikens
huvudinriktning hela tiden varit spel, men att verksamheten breddats
under årens gång. Det har ofta berott på rena tillfälligheter:
- Vi lägger mycket pussel allihopa,
och när vi var på stan för att köpa nya, insåg vi hur litet
utbudet var. Om vi saknade det, fanns det fler som gjorde det.
Sagt och gjort. Sortimentet utökades
till att omfatta en mängd olika pussel, och när det begav sig nästa
gång var det en via en annons på Blocket berättar Måns:
- Vi var på Umeås spelkonvent
SnöCon och läste på Blocket att domänen och butiken figurspel.se
skulle säljas. Killen som sålde det omsatte 100.000 kr på detta
hemifrån sin lägenhet, men det hade vuxit honom ur händerna. Så
vi fick köpa det till ett bra pris, vad det var värt i lagersaldo
plus lite till. Man kan säga att det kom lite i knät på oss, då
jag redan skulle ned till Stockholm redan nästa dag, så vi möttes
och gjorde klart affären.
Slumpen förde dem snart in på åter
andra vägar. Denna gång via en försäljare från Lego som knackade
på:
- Lego hade en storsatsning på sina
sällskapsspel då, och han undrade om vi ville sälja dessa. Det
ville vi. När vi funderat lite tänkte vi, varför inte sälja
vanligt Lego också? Lego är ju kul.
- Men spelen är fortfarande
huvudinriktningen för oss, förtydligar Martin.
Och resten är historia. Efter några
år med ständigt växande butik har de nu alltså flyttat in i nya
och betydligt större lokaler.
 |
| Med betydligt större lokaler än då det begav sig. |
 |
| Tomas plockar upp nya varor. |
Ett sätt för WorldofBoardGames.com
att sprida spelhobbyn var genom recensioner på webben:
- Vi kände en kille, Tomas, som
gjorde videorecensioner av spel. Vi började sponsra honom med spel
för att han skulle kunna recensera dem, det skulle annars vara
ohållbart om han skulle köpa ett nytt spel att recensera i veckan.
Det blev så mycket till slut att vi tyckte det var bättre om han
startade ett bolag och fakturerade oss så han fick betalt, istället
för att ha hundratals spel han inte använde hemma. Och när han
fick sluta sitt jobb på Elgiganten, anställde vi honom istället.
Efter att Tomas anställts började
Frida arbeta heltid i företaget. Det innebär alltså att
kommanditbolaget numera har sex personer som arbetar heltid i
företaget. Dels de fem delägarna Måns Andersson, Martin Andersson
och Rebecca Donatello, Mikael och Frida Tapper, samt Tomas Engström.
Och hela gänget är dedikerade spelare som gör sitt bästa för att
sprida hobbyn vidare.
- Som till exempel via spelkvällarna
på caféet Waynes Coffee. Efter en tids diskussioner med Waynes
Coffee ville de ge oss fyra bord med plats för 10-15 personer. Vi
försökte smidigt förklara att det var i minsta laget, och sen på
den första spelkvällen dök det upp ett femtiotal personer...
- Nu är det de, caféet, som ligger
på och undrar när vi ska hålla i en spelkväll nästa gång, men
vi måste ju sova också, skrattar Måns som rekommenderar andra att
prova på samma sak:
- Om man är en butik eller förening,
prata med caféer och försök få dem att nappa. Ingen förlorar
något, de som kommer till spelkvällen köper fika och även om de
sitter länge, så kan man välja kvällar då det oftast är mindre
folk. Det blir vinst för alla.
- Vi har hållit i spelkvällar på
andra ställen också, uppe på Universitetet. För tio år sen var
det fortfarande nördigt att spela, men det har ändrats. Nu spelar
alla. Det är i och för sig lätt att bli bortskämd och tro att
alla har det som här i Umeå, men så är det ju inte. Här kan man
bara lyfta på telefonen eller åka ner till kulturhuset Klossen
eller någon av Umeås tre spelbutiker för att spela spel. Så är
det inte på många andra ställen.
En annan faktor som hjälper till att
sprida hobbyn är det nya läge som butiken har.
- Vi lockar kunder som inte skulle
kommit annars, cafébesökare och de som ska till loppmarknaden som
ligger på övervåningen. De kanske inte köper något direkt, men
är ibland nyfikna på ett spel och då har vi en mycket populär
lånehylla. De får låna hem spelet i två veckor, och många kommer
sedan tillbaka och vill köpa spelet. Inte så många vill lägga ut
några hundralappar på något de inte är riktigt bekanta med. En
lånehylla är också något jag kan rekommendera, säger Måns.
Planer inför framtiden då? Måns
funderar en stund, innan han säger:
- Ja, vi har haft tankar på att ha
fler butiker, lite Tradition 2.0. Det är en vision och dröm, men vi
måste först få ordning på detta, avslutar han och blickar mot den
ännu inte färdigställda butiksytan de precis flyttat in i.
Fotnot: Denna artikel har tidigare publicerats i speltidningen Fenix.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar