(SPOILER WARNING TLJ) Star Wars Fan fiction: Infinities

Infinites

A Star Wars fan story

Daniel Lehto

Luke Skywalker woke up, a strange notion in his chest. It happened from time to time that the Force showed him glimpses of the constantly changing future, but this - this was something completely different. It was almost as if it had been real. He could still feel her kiss on his lips, feel her red hair running between his fingers as he gently caressed her head. The green eyed woman from his dream seemed so real. So familiar, and yet he had never seen her in his entire life.

Luke sat up on the side of his bed, scratching his beard and trying to focus. He could not let the thought of the woman go. She had woken feelings in him he thought he had buried deep down, never to be found. And still ... Those feelings had come so naturally, so intense. Like he had always been in love with her. He thought hard to recall her name. In the dream, he had known it.

What was it?

He couldn't remember.

Also, in the dream, Han lived. Leia studied the Force. And the Jedi Academy he had started was still alive and well.

Outside, the rain was pouring down. Ach-to surely had It's amount of rainy days. He had never felt lonely at the island before, but since Rey had left aboard the Millennium Falcon, he did, despite the caretakers and the porgs.

Connected to the Force, one was truly never alone. Hesitating, he opened up, the first moment in a really long time, and was completely overwhelmed by the thousands impressions. The cliff. The raging sea, blistered by the wind and rain. The dark pit, calling out. Tempting. He shrugged. The sensation of once again being connected to the Force was almost too much, too intense. And yet beautiful.

His eyes wet, his face calm, he saw the dream clearer. Though, it was no dream. The Force showed him himself; only the thing that it wasn't. It was another Luke Skywalker. A place where things had turned out quite differently. It was as if he could see this other world as clear as his own. Jacen. Jaina. Anakin. The three children of Han and Leia. Jacen turning to the Dark side, much like Ben. He could see the red headed woman. Mara. Mara Jade. His wife. And their ... son? Ben. He had a son. Ben Skywalker.

In this vision, all these things were true. In that place, he wasn't a failiure. He was a Grand Jedi Master, one of the most powerful there ever was. And he had lit the Jedi flame once again. And the next moment, the vision showed him an infinite number of Luke Skywalkers, each in his own different universe. He knew the Force was trying to tell him something. All these parallell dimensions seemed to exist at the same time. All possibilities covered.

Abruptly, the vision stopped. For a while, he sat on the bed, tears in his face, and felt strangely calm. So. This was his lot. His life. His destiny.

He rose, and went outside. The rain was still pouring down. He went to the cliff and stood there for a while, his old X-wing still visible under the sea. The waves crashed in, repeatedly against the rocks, slowly wearing them down. Luke nodded for himself. He had come to a decision. His mind made up, he went to the place where he used to meditate, the cliff where Rey had been having her vision. He knew that Force projection across the vastness of space would take it's toll on him, perhaps even kill him. But he had to give Rey the chance to pass on the learnings of the Force. And, as he had been telling Rey, he had come here for a purpose. Perhaps it was time.

Better get started then.

Star Wars: ”There will be no extraction…”

”There will be no extraction…”

-         - den mörka sidan av Alliansen

Rogue One öppnade upp en smutsigare sida av Star Wars, där allt inte var så svart och vitt. Vi fick se några mindre smickrande sidor av Rebellalliansen, för rent krasst borde en underjordisk motståndsrörelse tvingas till en del eftergifter vad gäller etik och moral. Men helgar verkligen ändamålen medlen?

Detta är också något du som spelledare kan spinna vidare på i dina kampanjer. Här kommer en liten inblick i den smutsiga delen av Rebellalliansen, helt systemlöst för att kunna användas till vilken som helst av de olika rollspelsinkarnationerna av Star Wars. Observera att även om mycket av materialet här är baserat på befintlig Canon, så förekommer en hel del stoff från Legends och även fritt fantiserande.

Att driva en militärorganisation av Rebellalliansens storlek kostar, även om den till stor del drivs av frivilliga idealister som inte kräver lön. Men även soldater måste äta, de måste ha tillgång till materiel, vapen och rymdskepp. För att komma över skepp, ekonomiska medel, proviant och vapen etc, måste man liera sig med den undre världen eller själv utföra det smutsiga arbetet.

Tips! För den som vill läsa mer om Rebellalliansen

Rebel Allliance Sourcebook (WestEnd Games)

The Rebellion Era Sourcebook (Wizards of the Coasts)

Forged in Battle (Fantasy Flight Games)

Lead by Example (Fantasy Flight Games)

Strongholds of Resistance (Fantasy Flight Games)

Rebellion Era Campaign Guide (Wizards of the Coasts)

Empire och Rebellion (Dark Horse Comics)

Pirater och smugglare

”Insolence! We are pirates! We don’t even know what that means.” – Hondo Onaka

För att transportera de stora mängder gods som Alliansen behöver, krävs enorma resurser. Pirater och smugglare hyrs in för att kapa Imperietransporter, men pirater som jobbar för Alliansen är inte alltid så nogräknade med vilka de kapar, och i ärlighetens namn har Alliansen inte alltid råd att fråga varifrån stöldgodset kommer. Det man inte vet…

Smugglarna i sin tur fraktar kontrabanden till i förväg bestämda mötesplatser, där godset kommer Rebellerna till besittning. Varken piraterna eller smugglarna arbetar dock gratis. Ibland får de procent på bytet, men oftast vill de ha fri lejd att hålla till i ett visst Rebellkontrollerat område, eller Krediter. Pengar är något som Alliansen kan få dels genom donationer av sympatisörer, men också genom kapningar och tillslag. Det är ett smutsigt värv, men ibland kanske ändamålen helgar medlen?

Ibland, när en smugglare har otur och blir bordad av kejserliga styrkor, händer det att de omkommer av stormsoldaternas bryska behandling. De kan också utsättas för tortyrliknande metoder för att avslöja vart de är på väg med sin last och vilka som är deras kontakter. Rädslan för att råka ut för detta, och för att kanske ruttna bort i Kessels kryddgruvor,

Kända smugglare och pirater: Chewbacca, Chihdo, Dani, Dash Rendar, Drebble, Han Solo, Hondo Onaka, Rik Duel, Talon Karrde, Q’anah.

Det goda Imperiet och de onda Rebellerna: Långt ute i de yttre territorierna kommer rollpersonerna, som är en grupp nyutexaminerade imperiesoldater, stationerade på en avlägsen utpost i galaxens utkant, några pirater på spåren. Spåren pekar mot Rebellerna. Imperialisterna tar parti för de drabbade och lovar att hjälpa dem, för Imperiet ska ju stå för lag och ordning; till skillnad från den underjordiska terroristorganisationen Rebellalliansen!

Kapningen av Temptress One: Lyxkryssaren Temptress One går från Coruscant till den yttre randen, och passerar ett flertal turistattraktioner längs vägen. Rollpersonerna och deras sammansvurna har tagit sig ombord på kryssaren för att kapa den, ta gisslan och kräva en lösensumma. Rollpersonernas inställning är att det bara är den rika och depraverade eliten som befinner sig på kryssaren. När rollpersonerna skrider till verket, går allt fel. Temptress One skadas i striderna mot kryssarens vakter, och slungas ut ur hyperrymden i öde rymd. De livsuppehållande systemen slutar fungera och hyperdriften tycks inte gå att få igång igen. Ska rollpersonerna tvingas samarbeta med både imperialister och turister för att överleva, eller satsar de allt på att överleva själva på bekostnad av de andra?

Bushwacker blues: Rollpersonerna inväntar Kayne Longshot, en smugglare som ska leverera en vapenlast till Alliansen, men Kayne blir allt mer sen. När rollpersonerna får kalla fötter och ska ge sig av, nås de av ett nödrop från Kaynes skepp Bushwacker. Kayne har blivit bordad, Imperiet har fått tag på uppgifter om vilka rollpersonerna är, var de skulle mötas och vilket skepp de använder, och innan sändningen avbryts vädjar han till rollpersonerna att komma och rädda honom. Ska de riskera allt för att rädda Kayne från Imperiets klor, eller väljer de att försöka rädda sitt eget skinn? Och om de ger sig av efter Kayne, är det för att rädda honom, eller se till att han inte talar?

Tips! För den som vill läsa mer om pirater och smugglare

Mask of the Pirate Queen (Fantasy Flight Games)

Beyond the Rim (Fantasy Flight Games)

Fly Casual (Fantasy Flight Games)

Lords of Nal Hutta (Fantasy Flight Games)

Galaxy Guide 6: Tramp Freighters (WestEnd Games)

Platt’s Smugglers Guide (WestEnd Games)

Pirates and Privateers (WestEnd Games)

Scum and Villany (Wizards of the Coasts)

Scoundrels (Timothy Zahn, DelRey)

Lönnmord

”There will be no extraction. You find him? You kill him … those are your orders.” – Davits Draven

Obekväma politiker och Imperiesympatisörer, femtekolonnare och överlöpare, är alla personer som kan hamna i lönnmördarnas sikte. Det är inte så att ledarna inom Alliansen utfärdar dessa order, det vore alltför komprometterande. Istället kommer orderna från någon lägre instans i befälskedjan. I sanningens namn ska sägas att många av de högre befälen ser mellan fingrarna med detta. De anser kanske att det behövs, men kan inte kosta på sig att fatta beslutet själv. Då är det tacksamt att ha mindre nogräknade befäl under sig, för att kunna hävda sin oskuld. Åter andra ledare, som Bail Organa, Leia Organa och Mon Mothma, ser inte mycket av den verkligheten, även om de förmodligen känner till att det förekommer.

Kända lönnmördare: Baze Malbus, Cassian Andor.

Lönnmordet på Ten-Gal: Ten-Gal är en dubbelagent som jobbat för Alliansen, men bytt sida. När Alliansen kommer henne på spåren, ges order om att låta lönnmörda henne. Som vanligt när det gäller sådana obekväma order, kommer de inte från högsta ord, utan initiativ tas på en lägre nivå. Problemet är bara att rollpersonerna tagit fel på person, och råkar lönnmörda hennes syster, som är helt oskyldig, istället. Ytterligare ett problem är att systern är en ansedd politiker på sin hemplanet, som är en viktig allierad för Rebellerna. Äventyret tar vid precis när de upptäcker att de lönnmördat fel person. Deras uppdragsgivare får kalla fötter, och kräver att de åtgärdar situationen med hjälp av propagandaenheten. Ett tredje problem är att den lokala ordningsmakten är hack i hälarna på rollpersonerna, och att ordningsmakten tagit hjälp av en grupp idealistiska rebeller som inte känner till något om rollpersonernas förehavanden. Kan rollpersonerna undvika att bli arresterade, och kan de hålla situationen under kontroll?

Extremisterna

”With more than 50 dead and 250 injured, as well as an estimated 50 million credits in property damage, the strike ranks as the worst atrocity to hit Esseles since the Algeran Faction attacks during Emperor Palpatine’s ascension to the throne.” – Galaxywide News Net

Rebellalliansen består, som namnet antyder, om en stor samling av olika Rebellgrupperingar. Alla dessa drar inte jämt, och långt ifrån alla har samma inställning till vilka metoder som ska användas. Det finns mer eller mindre nogräknade och fanatiska falanger inom Alliansen, och även om de allra värsta förr eller senare blir uteslutna, så är det kanske i sanningens namn bara de som blir uppmärksammade i ett större sammanhang som blir utkastade. En del resonerar att med silkesvantar vinner man inga krig. Det förekommer självmordsuppdrag, bombningar, terroristattentat och kapningar av t ex turistkryssare med gisslantagning som följd, eller ibland bara för att plundra.

Dessa mer extrema grupperingar drar sig inte heller för rena hämndaktioner eller operationer som kräver civila dödsoffer. Allt för den goda sakens skull.

Kända extremister: Saw Gerrera, Paodok’Draba’Takat.

Saw Gerrera

”What will you do when they catch you? What will you do if they break you? If you continue to fight, what will you become?” – Saw Gerrera

Saw Gerrera och hans kämpar, Partisanerna, var inblandade i Rebellalliansens tillblivelse. Gerreras alltmer extrema sätt att föra kriget på, stod i stark kontrast till Mon Mothmas och Bail Organas mer idealistiska föreställningar.

Alderaans hämnare: Imperiet har sprängt Alderaan, och det ger genklang i hela galaxen. Rollpersonerna tillhör en grupp Rebeller som bestämmer sig för att utföra en serie hämndattacker. De reser under falska identiteter till Coruscant där de planerar utföra en serie sprängattentat mot myndigheternas byggnader. Vid det tredje attentatet hamnar rollpersonerna i en intensiv korseld och blir avskärmade från den övriga gruppen. De är ensamma på en värld där deras ansikten pryder nyhetssändningarna och allmänheten hatar dem. Ska de försöka fly, eller fortsätta med de planerade attentaten? Lyckas de hålla sig undan Imperiets soldater som gör sitt yttersta för att hitta dem?

Chiakis bödlar: Vattenvärlden Iskalon var ett turistparadis, en fredlig värld där de vattenlevande iskalonierna låtit bygga upp jättelika turistanläggningar. Den största av dessa hette Pavillon. Imperiet förintade staden 3 ABY, varpå iskalonierna drog sig undan all kontakt med utomvärldarna. En terroristgrupp som kallade sig Chiakis bödlar (chiaki efter Iskalons största rovdjur) växte fram. Rollpersonerna är del i denna grupp, som främst utför terrorattacker mot Gamandar, en systerplanet till Iskalon där Imperiet har en bas. Rollpersonerna har en hemlig bas under havsytan på det ödelagda Pavillon, men Imperiet har kommit dem på spåren. När rollpersonerna minst anar det, hamnar basen under attack. Hangaren förstörs i det första bombanfallet, och det är nu upp till rollpersonerna att klara livhanken i en värld som enbart består av hav, samtidigt som de håller sig undan Imperiets styrkor och kommer på ett sätt att fly planeten.

Lagbrytarna

”Some of us... Well, most of us... we've all done terrible things on behalf of the Rebellion.” – Cassian Andor

Män och kvinnor utan skrupler, eller väl på fel sida om lagen, har alltid plats inom Rebellernas led. Dömda brottslingar, missdådare och bråkstakar, kan av olika anledningar söka sig till Rebellerna. Det kan vara för att undgå ett straff, för att de känner att de måste gottgöra något, eller för att de blir värvade på grund av sin moral (eller avsaknad på densamma) som på grund av sina kunskaper.

Kända lagbrytare: Jyn Erso,

De utbytbara: Rollpersonerna blir fritagna ur ett högsäkerhetsfängelse där de befinner sig dömda för olika brott. Deras kunskaper anses värdefulla för Rebellerna, och deras första uppdrag blir både farligt och obekvämt: de antas vilja sätta sina liv på spel för att göra en kupp mot sina tidigare kumpaner i brottssyndikatet Krayts käftar. Meningen är att de sedan ska få hjälp att bryta sig ut från det hårt bevakade högkvarteret. Väl inne i basen inser rollpersonerna att ingen hjälp kommer att komma. De är helt ensamma, mot ett stort antal före detta kompanjoner. Och om det är något som står lågt i kurs hos den undre världen, så är det förrädare …

Idealisterna

”We are fighting a bigger fight, but it's still the right fight.” – Hera Syndulla

Idealisterna är de som inte låter ändamålen helga medlen, vilket kan medföra inre konflikter i en organisation som Rebellalliansen. Ibland blundar de för verkligheten, ställer inte de rätta frågorna och undviker att ta reda på hur det verkligen ligger till. Kanske är de så förblindade i sin tilltro på upproret, att de inte kan se att felsteg kan begås av den egna sidan. Kanske behöver de helt enkelt inte ha med denna sida av upproret att göra?

Kända idealister: Bail Organa, Leia Organa, Luke Skywalker, Mon Mothma.

Andaro Bandinas synder: Andaro Bandina var en lönnmördare inom Rebellernas led. Han anlitades ofta till de smutsigaste jobben, och hade över hundra lönnmord på sitt samvete. Samtidigt var han e stor hjälte, som varit med vid flera avgörande strider. När rollpersonerna ombeds att utreda ett gammalt mord, kommer de Andaro Bandina på spåren. Kopplingarna till Rebellalliansen blir allt starkare ju mer de gräver i fallet. Ännu mer märkligt, och skrämmande, blir det när de fattar misstankar om att Bandina var en lönnmördare som arbetade för Alliansen, och att han också mördades på order av en lägre officer som misstänkte att Bandina planerade att lätta på sitt samvete. Men kan rollpersonerna verkligen avslöja vad de hittat? Vilka konsekvenser skulle det få för Rebellalliansen? Kan de övertalas att hålla tyst, kan de köpas eller mutas? I värsta fall kan den officer som beordrade mordet på Bandina skicka lönnmördare även efter rollpersonerna …

Boktips! Star Wars Propaganda

Star Wars Propaganda sär en mycket snygg och trevlig bok med en mängd posters som samlar propagandan från det galaktiska inbördeskriget. I boken hittar du mycket inspiration till dina kampanjer, även om det inte är en rollspelsbok.

Propagandan

”Alderaan. Never forget.” – propagandaposter för Rebellalliansen

Propagandamaskineriet har ett viktigt jobb. De ska se till att visa upp Rebellernas bästa sidor, samtidigt som de blottlägger Imperiets smutsigaste delar. Efter förintelsen av Alderaan fick Rebellernas propagandaenhet ett långt lättare arbete, då Tarkin gjort en stor del av jobbet åt dem.

Men fortfarande krävs det att tysta ned den egna sidans snedsteg; lönnmord av nyckelpersoner inom Imperiet, av deras sympatisörer och tillslag som går fel. I ett så storskaligt krig som det galaktiska inbördeskriget vore det konstigt om inte misstag skulle begås av båda sidor.

Emellertid, Rebellernas propagandaenhet försökte oftast hålla sig till dokumenterade fakta, utan att överdriva eller lägga till.

De kom i gryningen: Rebellerna har bombat en hemlig fabrik som tillverkar reservdelar för Imperiets flotta. Problemet är bara att informationen de utgått från var gammal och därmed felaktig. Fabriken som bombats var hem åt ett hundratal familjer som flytt Imperiets terror. De flesta av dem omkom i attacken, men några överlevde. Desillusionerade dokumenterar de händelsen och försöker sprida den. Rebellernas propagandaenhet får nys om detta, och skickar ut rollpersonerna för att få tag på det dokumenterade materialet, förstöra det och se till att ingen av de överlevande pratar – med alla till buds stående medel.

Rapport! Om Rebellalliansens kopplingar till terrorismen

Efter det galaktiska inbördeskriget och Imperiets fall, har det diskuterats huruvida det ska tillsättas en utredning för att utröna om det finns grund för de rykten som gör gällande att Rebellerna ägnat sig åt terrorism i kampen mot Imperiet. Och hur gärna jag än ville tro att ryktena visade sig vara enbart rykten och kejserlig propaganda, kunde jag inte låta bli att överväldigas av bevisen (även om naturligtvis en överväldigande mängd visade sig vara just kejserlig propaganda).

Mina egna efterforskningar att hitta skyldiga visade sig dock inte vara så lätt, och då Rebellerna var en underjordisk organisation som inte alltid dokumenterade vare sig medlemmar eller händelser av rädsla för att informationen skulle kunna komma att falla i fel händer, och som därtill var en sammanslutning av en mängd olika faktioner som enades i sin kamp mot Imperiet, så är det fullt naturligt att det finna att alla grupperingar inte drog jämt.

Allra tydligast blev detta när jag undersökte personer som Saw Gerrera och hans Partisaner, men det finns en mängd andra exempel. Gerreras taktik kan inte annat än liknas vid terrorism. Hans grupp gjorde tillslag i tätbebyggda områden, utan en tanke på de många civila dödsoffer som drabbades. Dessa verkar ha setts som ett nödvändigt ont. Gerrera verkar ha blivit allt mer extrem mot slutet av sin karriär, och vittnesuppgifter gör gällande att han också använde tortyrliknande metoder för att få information ur krigsfångar.

Mycket av uppgifterna jag hittat är baserade på överlevares berättelser, och kan endast sällan styrkas av faktiska bevis. Däremot är mängden vittnesmål så stort att det bör läggas vikt vid dessa.

När jag gjort intervjuer med Rebelledare som Leia Organa och Mon Mothma, säger de sig vara ovetande om de flesta av dessa terroristhandlingar. Mon Mothma säger: ”Om det utfördes terrorhandlingar, så var de inte sanktionerade av Alliansen.” Det ligger något i hennes påstående. Det finns inga dokumenterade uppgifter om att Rebellerna officiellt stött grupper som klassats som terrorister av också andra än Imperiet. Det finns dock mycket som tyder på att det inofficiellt funnits en hållning, även inom Alliansens kärngrupp, som sympatiserat med och även gett order åt terroristerna.

Jag har därför låtit förorda en kommission som ska utreda dessa kopplingar och ställa de skyldiga till svars.

Arhul Hextrophon,

Historiker, och före detta major i Rebellalliansen

Spelrecension: Star Wars Destiny

Star Wars Destiny är ett samlarkort/tärningsspel, som på ett mycket bra sätt fångar mycket av det som är Star Wars. Till skillnad mot tillverkaren Fantasy Flight Games förra kortspel baserat på Star Wars universa (Star Wars the Card Game), fungerar det här också som samlarfenomen. Du köper nämligen boosters där du ine vet innehållet (fem kort och en tärning), precis som framgångsreceptet för Magic the Gathering.

Jag tror att Destiny också spelmekaniskt är bättre än sin föregångare, även om de tillhör lite olika kategorier. Tärningsspel har blivit oerhört populära på senare tid, med samlartärningsspelet DiceMasters som marknadens bjässe. DiceMasters får dock grafiskt stå tillbaka för Destiny, som är så mycket snyggare på alla vis. Också spelmässigt slår Destiny WizKids spel på fingrarna, i och med at det känns betydligt enklare att komma in i och har ett smidigare spelsystem.

Hur fungerar det då? Spelarna har varsin kortlek med 30 kort vardera (20 kort i startlekarna Kylo Ren och Rey) och ska besegra varandras karaktärer. För att kunna spela ut vissa kort behövs resurser, motsvarande mana i Magic eller energier i Pokémon, och dessa får du både mellan omgångarna och ibland genom att tärningarna ger dig en eller flera resurser under din tur. Förutom karaktärskorten finns också support, upgrades och events. Events påverkar spelet en gång och försvinner sedan till skräphögen. Dessa kort kan t ex ta bort din motspelares hits när denne attackerar dina karaktärer. Supports och addons spelas ut på karaktärerna, som var och en får ha tre kort kopplade till sig. Dessa kan vara personer/skepp som hjälper din karaktär (lite som followers i Talisman) och vapen/utrustning som kan ge extra tärningar till dina attacker. En extra finess är också att karaktärerna kan öka sitt försvar genom att få sköldar från tärningarna (eller korten). Då tas skadan som din motsåndare delar ut i första hand upp av dessa. För att vinna krävs då att du antingen besegrar dina motsåndare, eller också att din motståndare får helt slut på kort.

Även om Destiny är ett fartfyllt och spännande spel har det en del nackdelar. Den största är upplägget med boosters, men å andra sidan är det spännande att öppna och jaga efter sällsynta kort. Problemet, som jag ser det, är främst att vissa kort/tärningar som är sällsynta är mycket bra och därmed kan avgöra en omgång. Skicklighet kan i viss mån uppväga detta, och bara för att man har bra kort behöver man inte ha tur med tärningarna. Men ändå, det lämnar lite övrigt att önska om det är plånboken som bestämmer vem som kan bygga bäst lek.

Frånsett detta är Destiny ett både roande och underhållande spel som du definitivt borde titta närmre på.

Betyg: Fyra Spelgalningar

Star Wars - din ultimata guide till spelen

1988 gavs Stjärnornas krig - rollspelet ut på svenska.

När Äventyrsspel gav ut en låda med Stjärnornas krigs grundregler 1988 hade jag redan varit en rollspelare sedan några år tillbaka. Men att kombinera Stjärnornas krig och rollspel var för mig en dröm. Nu kunde jag och mina vänner äntligen uppleva egna äventyr i en galax långt, långt borta. Det hela visade sig bara vara startskottet på en lång rad med spel på temat för min del.

Det var West End Games som gav ut Star Wars the Roleplaying Game 1987. Att de köpte en licens för vilken intresset svalnat på marknaden kan tyckas djärvt (Marvel hade lagt ned sin serieproduktion på Star Wars-temat, Kenner hade slutat ge ut leksaker och ingen ny film fanns i sikte), men spelet fick ett varmt mottagande bland fansen och snart var succén ett faktum. Spelsystemet byggde helt på sexsidiga tärningar som skulle möta en svårighetsgrad, något som tidigare använts i Ghostbusters the Roleplaying Game. Visst kunde det bli ganska många sexsidiga tärningar som skulle slås vissa gånger, i synnerhet eftersom det var inbyggt i systemet att man kunde fördubbla sin chans att lyckas genom att använda en Kraftpoäng. I praktiken innebar det att man slog dubbelt så många tärningar som man vanligtvis skulle ha gjort. Men styrkorna var fler än svagheterna, så spelet fick snabbt en stark fanbas och ett gott rykte. Det vann Origins Award för bästa spelsystem när det kom 1987.

Sourcebook för rollspelet, baserad på Timothy
Zahns roman med samma namn.

West End Games sourcebooks ansågs så välgjorda av Lucasfilm, att när Timothy Zahn fick uppdraget att skriva en romantrilogi som skulle föra vidare handlingen efter filmerna, skickade de honom West End Games sourcebooks och bad honom läsa på och bygga vidare på de världsbyggande delarna av dessa. När hans bästsäljande The Thrawn Trilogy publicerats, slöt West End Games cirkeln genom att publicera sourcebooks som byggde vidare på Zahns romaner. Man använde sig också av karaktärer, arter, vapen och teknologi som först dök upp i West End Games produkter vid produktionen av Clone Wars och Prequel-trilogin, så deras betydelse för Star Wars världsbygge kan inte nog understrykas.

1998 fick framgångssagan sitt slut efter en bra bit över hundra olika publicerade titlar. West End Games gick i konkurs efter att försäljningen av deras övriga titlar dalat och de gjort sexsiffriga förluster i dollar räknat. Licensen förlorades trots att försök gjordes för att rekonstruera bolaget, och en era var till ända. Spelet har dock fortfarande en väldigt stark fanbas, som publicerar egna supplement online. Bland de fanskrivna böcker som märks tydligast är en fjärde version av regelboken som tar avstamp i Revised and Expanded. Det är en femhundrasidig gigant, som är mycket välgjord (se recension senare). Allra senast släpptes en sourcebook över tv-serien Rebels. En av dem som håller liv i spelet online är Daniel Stull, 39 år och boende i Albany, Georgia:

”Jag började spela hösten 1997. Jag har fortfarande kvar samma exemplar av regelboken.”
Han berättar vidare om sitt engagemang: ”Jag startade ett Google plus-forum för tre år sedan då jag upptäckte att spelet inte fick så mycket uppmärksamhet längre. Jag tyckte det var lite udda att ett så enkelt system inte hade fler spelare. En podcast och tre år senare leder vi en nyrenässans för spelet. Flera av fanböckerna till spelet är redigerade av mig, och jag skriver för tillfället på en sourcebook baserad på Splinter of the Minds Eye som vi släpper senare i år.”

En lång rad fan-skrivna expansioner till spelet finns att ladda hem gratis på http://d6holocron.com/ och http://www.rancorpit.com/ och Daniel Stulls podcast om Star Wars D6 hittar ni på http://d6holocron.com/shootingwomprats/ där det 53:e avsnittet i skrivande stund publicerats.

Det bästa som kunde hända en då 11-årig grabb.

Star Wars the Roleplaying Game (1987)

Den första utgåvan av rollspelet. Med ett spelsystem som var enkelt att sätta sig in i, och där det bara tog några minuter att skapa en rollperson, fångades den cineastiska känslan från filmerna. Spelet var snabbt, actionfyllt och du uppmanades att fuska om det skulle göra spelupplevelsen bättre. Med I boken fanns också några reklamsidor, som bland annat försökte få dig att köpa en astromekdroid!

Den amerikanska utgåvan kom som en hårdinbunden bok. Den svenska översättningen som en box med tre häften, en fyrsidig folder med tabeller och två tärningar. Åke Eldberg översatte spelet, och han minns de reklaminslag som var med i den amerikanska utgåvan: ”I den amerikanska Star Wars the Sourcebook fanns en rekryteringsannons för stormtrupperna. Trist att den inte kom med i den svenska versionen…”

Till den svenska utgåvan kom det ytterligare två boxar: Galactica (Star Wars Sourcebook) och Imperium (The Imperial Sourcebook) samt tre äventyr: Uppdrag Tatooine (Tatooine Manhunt), Attackstyrka Shantipole (Strikeforce Shantipole) och Stjärnornas krig: Kampanj (Campaign Pack). Den blott sex produkter korta produktlinjen fick ett snabbt slut. Olle Sahlin säger: ”Det var för dålig vinstmarginal eftersom det gick licenspengar till både West End Games och Lucasfilm för rättigheterna.”

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Second Edition fick jag i julklapp samma år
som det släpptes. En välanvänd bok hemma hos mig.

Star Wars the Roleplaying Game Second Edition (1992)

I den andra, utökade utgåvan hade reglerna finslipats, och galaxen hade dessutom krympts avsevärt då restidstabellen uppdaterats ordentligt. Nytt var bland annat att du nu hade möjlighet att specialisera dig på särskilda färdigheter för att bli ännu bättre inom vissa speciella områden, till exempel kunde en pilot nu bli bättre på att flyga ett visst rymdskepp. Den största förändringen var dock att de införde den vilda tärningen, som kunde öka på eller minska ett tärningsslag beroende på utfallet, lite som Eons OB-slag, fast med bara en tärning.

Regelmässigt är denna utgåva snäppet vassare än sin föregångare och den kanske snyggaste av de tre officiella regelböckerna, även om vissa delar saknas, däribland de många filmbilderna som blivit ersatta av svartvita illustrationer.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Inte lika snygg som tidigare böcker, spelskaparna
försökte sig på layout i färg vilket de inte riktigt klarade av.

Star Wars the Roleplaying Game Revised and Expanded (1996)

Förändringarna till den tredje utgåvan av spelet var till större delen kosmetiska. Layouten var till stora delar omgjord (dock inte alltid till det bättre då jag upplever den som lite rörig och amatörmässigt gjord), samt att det var smärre regeljusteringar och förtydliganden. Många av de tecknade bilderna gör sig inte alls i färgformatet, och det drar ned intrycket ytterligare. Fluffet är också utökat, och det är på det stora hela en trevlig bok, om än den inte når upp till Second Editions nivå. Regelmässigt är det något bättre, men det övriga drar ned helhetsintrycket.

Betyg: 3,5 av 5 Spelgalningar

Inte för att det tar lång tid med de vanliga reglerna,
men med denna kommer ni igång ännu snabbare.

Star Wars Introductory Adventure Game (1997)

En introduktionsbox som skulle fungera som en mjukstart för nya spelare. Reglerna är något förenklade, men det mesta är sig likt från den ordinarie regelboken. Största förändringen är bredare färdigheter för att gör det enklare. Lådan är välfylld med tre häften, tärningar, kartor, pappfigurer, statcards med bilder på viktiga spelledarpersoner och färdiggjorda rollpersoner för spelarna. Med denna låda kommer man igång att spela på några minuter.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Star Wars the Roleplaying Game Revised Expanded Updated (2014)

En högst inofficiell regelbok, som bygger vidare på tidigare regelböcker. Den är skriven av ickenamngivna fans i en grupp som kallar sig The REUP team. Regelboken är en mycket ambitiös bok, med gott om fluff och matnyttigheter. Regelmässigt är det mesta sig likt från den sista officiella utgåvan, men REUP teamet har valt att lägga till mycket av de regler som publicerats i officiella supplement till spelet. Layouten påminner om den i Revised and Expanded, men känns inte lika prålig. Innanför pärmarna (ja, den fanns en kort tid tillgänglig via Lulu, innan den plockades bort) finns 500 fullmatade sidor med regler, fakta om galaxen, xenomorfa arter, monster och varelser, teknologi och mycket mer. Alltsammans med en spännvidd som täcker in en stor del av Star Warshistoria, med Expanded Universe (nuvarande Legends) inräknat. Detta är den ultimata regelboken för Star Wars D6.

Betyg: 4,5 av 5 Spelgalningar

Övriga spel

Vid sidan av rollspelsproduktionen hann West End Games med ett antal andra spel på temat. Dels figurspelet Star Wars Miniatures Battles, med tennfigurer av Grenadier. De gavs dels ut som samlarboxar på olika teman, däribland Jabba’s Palace, Rebel Troopers och Stormtroopers, samt ett stort antal blisters med ett mindre antal figurer i. De senare gavs ut när Grenadier gått i graven, så de bär West End Games stämpel. Det var dock Simtac som skulpterade figurerna. Figurerna var i 25-millimetersskalan och särskilt de snygga samlarboxarna går för rätt dyra pengar på e-Bay.

Förutom miniatyrspelet gav de också ut ett knippe minnesvärda brädspel:

Innan X-Wing fick vi hålla till godo med detta.

Star Warriors (1987)

Innan Fantasy Flight släppte sina rymdskeppsspel X-wing och Armada, fanns Starship Battles och ändå lite tidigare Star Warriors. Starship Battles fick aldrig luft under vingarna, men Star Warriors, som förvisso använde markörer istället för plastmodeller, fick bra respons från fansen. Det var dessutom kompatibelt med rollspelet, vilket var ett stort plus.

Betyg: 3 av 5 Spelgalningar

I samma anda som Battle for Endor.

Assault on Hoth (1988)

Ett spel för två spelare där den ena åtar sig rollen som Imperiet och den andra som Rebellerna. Spelet återskapar slaget om Hoth. För att vinna ska Imperiespelaren förstöra sköldgeneratorn, medan Rebellspelarens uppgift är att fördröja detta så pass länge att transportskeppen hinner iväg. Det är ett hyfsat kul spel, med rätt snygga spelpjäser i papp och en trevlig spelplan. Reglerna är lätta och har en väldigt låg tröskel för inlärning.

Betyg: 3,5 av 5 Spelgalningar

Med en enkel husregel blev spelet mer balanserat -
även om det inte finns någon logisk förklaring till
 varför man inte får göra samma manöver två gånger i rad...

Lightsaber Dueling Pack (1988)

Spelet simulerar en ljussabelduell mellan Darth Vader och Luke Skywalker. Det använder ett system som förekommer i Lost World-spelböckerna. Spelarna har var sin bok med bilder på motståndaren i olika positioner. Man väljer sedan en stridsmanöver och enligt ett slags sten-sax-påse system slår vissa manövrer sedan andra. Den som först gör nog mycket skada på sin motståndare vinner. Spelet drogs tillbaka från marknaden på grund av ett konstruktionsfel som gjorde spelet tämligen obalanserat. Med lite enkla husregler är det dock enkelt att komma runt problemet. Sedan kan man så klart tycka att ett spel inte ska behöva modifieras överhuvudtaget för att vara spelbart... Hade husreglerna inte behövts hade betyget blivit betydligt högre.

Betyg: 3 av 5 Spelgalningar

Spelet byggde på samma princip som Lightsabre
Dueling Pack, men var betydligt mer långsamt.

Starfighter Battle Books (1989)

Bygger på samma princip som Lightsaber Dueling Pack, fast med rymdskepp. Det handlar om en X-wing och en Tie-fighter som ska göra upp. Böckerna är avsevärt tjockare än ljussabelvaianten. Spelet kändes av någon anledning tunggrott och fick alrig mycket speltid hemma hos mig.

Betyg: 2 av 5 Spelgalningar

Solitärläget går enkelt att göra om till ett tvåspelarläge.

Battle for Endor (1989)

Med samma regelmotor som Assault on Hoth återskapas här slaget på Endor, mellan ewoker och Rebeller på ena sidan och Imperiet på den andra. Skillnaden mot Assault on Hoth är att detta spel är menat som ett solitärspel. Det är trevligt och pappfigurerna samt spelpanen ser faktiskt rätt snygga ut, även med dagens mått mätt. Du spelar som Rebellerna och förlorar ifall Imperiet hinner spränga nog många kryssningsskepp innan du förstört sköldgeneratorn. Striden mellan rymdflottorna sker i bakgrunden och symboliseras av att du drar kort vid givna tillfällen för att se vad som händer. En spelsession tar inte alltför lång tid, och om du tröttnar på att spela själv så går det utan problem att spela på två, men då struntar man naturligtvis i hur reglerna för förflyttning av Imperiestyrkorna går till. Battle for Endor är förmodligen ett av de trevligare solitärspel jag provat på.

Betyg: 3,5 av 5 Spelgalningar

En ful spelplan sänker helhetsintrycket.

Escape the Death Star (1990)

Spelet går ut på att spelarna ska fly från Dödsstjärnan, och är ett samarbetsspel. Antingen vinner alla, eller ingen. I ärlighetens namn gillar jag idén, men utförandet lämnar en del övrigt att önska. Spelplanen är ruskigt ful, och innehållet känns alldeles för magert.

Betyg: 2 av 5 Spelgalningar

Helt okej spel, men inte alls lika roligt som sina
efterträdare. På bilden ser ni expansionen Vehicles
Starter Set, med Speeder Bikes och en Snowspeeder.

Star Wars Miniatures Battles (1991)

Ett figurspel för Star Wars. West End Games gav ut en mängd figurer till spelet. Spelet togs emot väl av fansen och det finns fortfarande ett antal websidor som håller det vid liv. Regelboken var väl helt okej på sin tid, men har inte åldrats lika väl som West End Games rollspelsprodukter. Många av fotona på figurer och miljöer i boken visar väldigt taffligt utförda dioramor och målningen av figurerna håller inte speciellt hög klass. Ett minus är också de tråkiga pappmarkörer som man skulle klippa ut ur boken för att använda i spelet.

Betyg: 3 av 5 Spelgalningar

Ett av mina favoritäventyr från West End Games.

Några höjdpunkter från West End Games:

Strikeforce: Shantipole (1988): Ett spännande äventyr där rollpersonerna ska rädda prototypen av B-vingen så att den kan användas i slaget vid Endor.

Starfall (1989): Rollpersonerna finner sig tillfångatagna på en Star Destroyer, som just då råkar attackeras av en rebellflotta. Star Destroyern skadas, och nu måste rollpersonerna fly genom ett skepp i kaos...

Death in Undercity (1990): Kan rollpersonerna förhindra ett inbördeskrig mellan Mon Calamaris och Quarrens på deras gemensamma hemvärld?

Heir to the Empire Source Book (1992): Mycket fakta om planeter karaktärer och annat ur Timothy Zahns roman med samma namn.

Gamemaster Handbook (1993): Det mesta du behöver veta för att skapa din egna Star Wars-kampanj.

Mos Eisley Adveture Set (1997): En box som innehöll kartor, tärningar, tennfigurer, en Galaxy Guide om Mos Eisley och ett 32-sidor tjockt häfte.

Produktionen av actionfigurer med Star Wars-tema lades ned
1985 och den sista produktlinjen blev känd som Last 17, vilka
är betydligt dyrare än de flesta andra figurer idag på grund av
sin låga upplaga. Snudd på alla av ovanstående fanns i mitt
rum som barn.

Andra spel från 80-talet

Det producerades en mängd spel under slutet av sjuttiotalet och hela åttiotalet. Några helt okej, andra inte så bra. Det finns nog inte några andra spel än de från West End Games som som lyfte sig lite över de ofta ganska billigt gjorda licensprodukterna vid denna tid. Till stor del verkade de hoppas på att sälja bara på grund av logotypen på boxen. Åttiotalet var annars ganska svajigt då det gällde Star Wars-licenser. Kenner, som tillverkat Star Wars-actionfigurer sedan 1977, lade ned sin produktion 1985 efter kraftigt vikande försäljning. Då hade de sålt 300 miljoner Star Wars Actionfigurer runt om i världen. Marvel, som haft en månatlig Star Wars-titel sedan 1977, lade också de ned licensen 1986. Året efter tog West End Games en risk på en svajig marknad med sitt Star Wars the Roleplaying Game. Jag har inte någon speciell relation till något av dessa övriga spel baserade på filmsagan, men ett har fastnat i minnet: Battle at Sarlacc's Pit.

Bra idé, men taffliga regler och fula figurer.

Battle at Sarlacc’s Pit (1983)

Ett tidigt figurspel som återskapar (nåja) striden ovanför Sarlacc. Själva idén med en 3D-plan som man bygger ihop med hjälp av spelboxen är trevlig, men figurerna är väldigt fula och reglerna oerhört simpla vilket gör spelet repetitivt och tråkigt i längden. Spelet riktar sig väl till en yngre publik, min dotter älskade det till exempel då hon var i fem, sex-årsåldern, men därefter har det återigen samlat damm i spelhyllan.

Betyg: 2 av 5 Spelgalningar

Vid sidan av Timothy Zahns romaner,
hjälpte denna serie till att kickstarta
den sedan några år slumrande Star Wars-
franschisen.

Andra spel från 90-talet

Under nittiotalet producerades en uppsjö av Star Wars-relaterade spel i den Star Warsvåg som tändes i och med Bantams utgivning av Timothy Zahns The Thrawn Trilogy samt Dark Horse's förvärvning av licensen för seriemediet, och deras inledande publikation Dark Empire, av Cam Kennedy och Tom Veitch. Star Wars-licenser som under åttiotalet varit i dalande blev återigen intressant för marknaden. Kenner återupptog sin figurtillverkning med produktlinjen Power of the Force i mitten av 90-talet (känd som Power of the Force 2 då de använde Power of the Force en kort tid på åttiotalet) med en enorm satsning och stora upplagor. Men även om figurerna sålde bra, så blev det ingen ny samlarsensation liknande den som Kenner var med om då de först började tillverka Star Wars-figurer. Inte minst märks det på samlarvärdet nu i efterhand då dessa figurer inte alls är värda speciellt mycket ens i oöppnad förpackning.

Bland de största spelen från detta årtionde är utan tvekan Star Wars the Customizable Card Game, tillverkat av Decipher. Mellan 1995 och 1998 var spelet det bäst säljande samlarkortspelet näst Magic the Gathering. Decipher släppte totalt elva större expansioner till spelet, innan man 2001 lade ned tillverkningen eftersom licensen förlorades till Wizards of the Coasts. Men spelet dog inte ut bara för att det lades ned. På internet höll en grupp som välsignats av Decipher själva, kallade the Star Wars Customizable Card Game Players Committee spelet vid liv. I skrivande stund, alltså fjorton år efter spelets nedläggning, håller de fortfarande liv i spelet och har publlicerat ett stort antal så kallade virtuella set online, fria att skriva ut och spela med. Det hålls också fortfarande årliga världsmästerskap i spelet.

Många resor bättre än Jedi Knights Tcg.

Star Wars the Customizable Card Game (1995)

Egentligen för stort för ett samlat omdöme i och med den stora mängden kort och expansioner då det naturligtvis skiljer en del mellan olika expansioner, men som samlarkortspel betraktat har det hög spelbarhet och fångade stämningen väldigt bra. Dessutom är korten snyggt designade, och bara det faktum att det fortfarande publiceras virtuella set online tyder på spelets storhet.

Betyg: 3 av 5 Spelgalningar

Inte någon höjdare ens med Star Wars-tema.

Star Wars Monopoly Limited Collector's Edition (1996)

Monopol med Star Wars-tvist. Monopol, som i mina ögon är ett ganska tradigt spel, blir inte mycket bättre i Star Wars-kostym. Spelpjäserna var tennfigurer, samma sculpts som West End Games tennfigurer, och det var väl den trevliga överraskningen. Det har efter detta kommit ett flertal olika Star Warsmonopol med olika inriktningar. Inget av dem är särskilt bra.

Betyg: 2 av 5 Spelgalningar

Riktigt kul, med frågor ur Star Wars-filmerna.

Star Wars Trivial Pursuit (1998)

En snygg guldfärgad låda, och spelmekanik som bygger på det klassiska Trivial Pursuit, alltså där du ska svara på frågor och samla på tårtbitar genom att svara rätt på huvudfrågor (speciella rutor). Den som först lyckas med det får ta sig till mitten av spelplanen och vinner då om denne lyckas svara rätt på en fråga i ett ämne som motspelarna väljer. Ett mycket trevligt spel där man får tillfälle att glänsa med sina nördkunskaper.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Wizards of the Coasts

När West End Games försvann tog Wizards of the Coasts över licensen för att göra rollpel och figurspel på Star Wars-temat. De tog sitt D20-system från Dungeons & Dragons och konverterade det till Star Wars. Av de tre spelmakarna Bill Slavicsek, Andy Collins och J.D. Wiker var det Slavicsek som var en gammal veteran och tidigare hade bidragit till West End Games Star Wars-rollspel, där han bland annat fungerade som en slags projektledare vid spelets tillkomst. Det var en markant skillnad mellan deras version och föregångaren från West End Games. Den kanske största var att hela spelsystemet nu var levelbaserat. Bill Slavicsek, som varit med vid tillkomsten av båda spelen, sade i en intervju med Gaming Report angående de båda systemen: ”Jag älskar D6-systemet, men jag vet också att D20-systemet är starkare mekaniskt sett.”

Wizards satsade stort på sin nya produktlinje och kom snart med en ny och reviderad regelbok. Det kom ett stort antal hårdinbundna moduler till spelet, samt en handfull limmade häften. En stor skillnad mot att jobba med West End Games och Wizards, var att det på West End Games tid var lite friare. Bill Slavicsek förklarade:

”Den stora skillnaden för mig, var att det 1986 och 1987 inte hände något annat med Star Wars-licenserna. Vi var så att säga det enda spelet på marknaden, och hade fria händer när det kom till att skapa universat och dess innehåll. Mycket av det vi gjorde på West End Games blev basen för Expanded Universe som fick luft under vingarna 1991. Med den nya versionen av spelet behöver vi inte uppfinna och beskriva universat så mycket som tolka det för rollspelet. Det finns så många platser och nya historier att vi har händerna fulla bara genom att försöka destillera ned allt det materialet till rollspelet.”

Wizards version av rollspelet vann mark, även om många fans envist höll på D6-varianten av spelet. På sidor som http://d6holocron.com/ och http://www.rancorpit.com/ finns det till och med moduler som Wizards gav ut, konverterade till D6.

Efter några års utgivning av nya produkter beslutades det att lägga ned den tidigare varianten av spelet och göra en helt ny. Resultatet blev Star Wars Roleplaying Game: Saga Edition Core Rulebook. Det fanns en hel del större skillnader mellan Saga och dess föregångare. Den som var tydligast vid ett första ögonkast var formatet. Wizards hade övergett det stora formatet och övergått till ett närmast kvadratiskt utförande. Regelmässigt hade man försökt styra upp spelet och göra det smidigare och mer strömlinjeformat. Det var bland annat förändringar i hit point-systemet och räddningskast, samt en frivillig Destinyfunktion, där Destinypoäng kunde användas rakt av för att till exempel göra en critical hit, utan att ens slå tärningen. Dessutom hade man försökt styra in spelandet på en större användning av miniatyrfigurer, precis som med Dungeons & Dragons 4.0.

Efter femton moduler meddelande Wizards så 2010 att de inte skulle förnya licensen och lade alltså ned sin produktion av Star Wars-spel.

Den största nackdelen med Star Wars Miniatures var
den mjuka plasten vilket gjorde att många figurer
hade böjda vapen och bananformade ljussablar...

Parallellt med rollspelen hade de gett ut Star Wars Miniatures, ett samlarfigurspel byggt efter samma premiss som Dungeons & Dragons Miniatures, där man började med ett starterset med några fixerade figurer, för att därefter bygga ut spelet med boosters i olika serier. Den första serien Rebel Storm byggde helt och hållet på originaltrilogin, med undantag av Mara Jade (en karaktär som dyker upp första gången i Timothy Zahns The Thrawn Trilogy). I varje booster fanns sju slumpade figurer med olika graders sällsynthet. Figurerna var färdigmålade och varje figur hade ett stat card som i korta ordalag berättade hur duktig figuren var och vilka förmågor den hade. Spelet hade den tjugsidiga tärningen som bas, och blev än mer populärt än rollspelet. I ett försök att öka användandet av miniatyrer bland rollspelarna, släppte Wizards en modul med enbart golvplaner. Ett koncept de redan prövat med framgång för Dungeons & Dragons. De stora försäljningssiffrorna uteblev dock, och det blev därför inga fler golvplaner för Star Wars-figurerna. Miniatyrspelet spelades på spelplaner som släpptes dels i startlådorna, och dels som posters i de priskit som företaget höll spelbutikerna med. Till skillnad mot deras rollspel levde figurspelet vidare på nätet efter nedläggningen. Fans samlades och gjorde så kallade virtuella set som utökade spelet med nya karaktärer baserade på befintliga figurer.

Collector's Point i Umeå har ett antal regelböcker
kvar i lager, till ett mycket bra pris.

Star Wars Roleplaying Game (2000)

När Star Wars blev levelbaserat var det mycket som kändes nytt. Själv var jag dock inte helsåld från början. Även om spelet var snyggt gjort, så hade jag svårt att se att det fångade stämningen från filmerna lika bra som D6-varianten. Jag recenserade spelet för speltidningen Codex då det kom, och minns att jag var väldigt besviken. De många och väl genomarbetade supplement som kom till spelet ändrade till viss del på detta. Wizards släppte flera matnyttiga expansioner som Dark Side Sourcebook, New Jedi Order Sourcebook och världsböckerna Coruscant and the Core Worlds samt Geonosis and the Outer Rim Worlds.

Betyg: 2,5 av 5 Spelgalningar

Den uppdaterade regelboken.

Star Wars Roleplaying Game: Revised Core Rulebook (2002)

Ett uppköp från första utgåvan. Denna kom samma år som Attack of the Clones hade premiär på bio. Bill Slavicsek menade att det var ett strategiskt beslut att släppa en ny utgåva av reglerna samtidigt med filmen, trots att det endast var två år efter den första regelboken. De tänkte att en ny regelbok med lite fokus på Attack of the Clones (bland annat framsidan) skulle locka nya spelare i kölvattnet av bioframgångarna och hypen kring alla licenserade produkter som översvämmade marknaden. Boken hade fått sig några regelmässiga uppdateringar och en något fräschare layout, men det var inga helt avgörande skillnader mot den första editionen.

Betyg: 2,5 av 5 Spelgalningar

En av de startlådor som gavs ut till spelet, och den enda
med en hård spelplan i kartong.

Star Wars Miniatures (2004)

Samlarfigurspelet alá D&D. Du köpte figurerna I boosters om sju stycken, utan att veta vad varje booster innehöll. Varje set innehöll mellan 40 och 60 figurer, alltid färdigmålade med väldigt varierande resultat. Plasten var väldigt mjuk vilket gjorde att figurer och vapen ibland var mer än lovligt krokiga med bananformade ljussablar. Med hett vatten och lite pyssel var det dock oftast lätt åtgärdat. Även om de många expansionerna av spelet skilde sig en aning kvalitétsmässigt, så höll de genomgående en ganska bra standard som gav mycket spelglädje.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Totalt misslyckat spel.

Star Wars Starship Battles (2006)

Ett tämligen misslyckat spel med dåligt gjorda miniatyrskepp. Spelet krävde inte mycket till eftertanke då det inte fanns så många andra alternativ än att mangla på. Dessutom var skeppen slarvigt målade och gjutna i en mjuk plast vilket gjorde att de ofta var sneda och vinda. Spelet fick heller aldrig några expansioner, av förklarliga skäl.

Betyg: 0 av 5 Spelgalningar

Snygga böcker, men jag gillade aldrig systemet.

Star Wars Saga Edition (2007)

Wizards tredje variant av rollspelet var en mer omarbetad version än Revised Core Rulebook. Saga bytte format på böckerna, samt ändrade på en hel del regler. Det var layoutmässigt ganska annorlunda gentemot deras tidigare produkter, och regelmässigt var det något mer smidigt och enkelt. Om det var ett uppköp låter jag vara osagt, då Saga Edition är det enda Star Wars-rollspel jag själv aldrig spelat.

Betyg: 2,5 av 5 Spelgalningar

Höjdpunkter från Wizards of the Coasts:

Rebellion Era Sourcebook (2001): Matnyttigt om tiden för upproret, med fakta och tips på hur du rollspelar under dessa händelser. Snyggt och matnyttigt som utgår från både filmerna och Expanded Universe.

The Dark Side Sourcebook (2001): Allt vad du vill veta om den mörka sidan...

Coruscant and the Core Worlds (2003): Världsbeskrivningar med viktiga händelser och karaktärer. Många fina uppslag för äventyrande.

Geonosis and the Outer Rim Worlds (2004): Som Coruscant and the Core Worlds, fast om planeter längre från galaxens lysande centrum...

Legacy Era Campaign Guide (2009): Legacy var något av det fräschaste som hänt Star Wars på länge, så en sourcebook baserat på den eran, ca 130 år efter filmerna, kunde inte annat än bli bra!

Wings of War inspirerade till X-Wing.

Fantasy Flight Games

När Wizards of the Coasts valde att inte förnya Star Wars-licensen då den löpte ut i maj 2010 tog det lite mer än ett år innan den blev upplockad. När det var dags i september året därpå, var det Fantasy Flight som stod bakom rodret. Ett stort och kompetent företag med mängder av framgångsrika spel bakom sig. De första spel som utannonserades av de nya licensinnehavarna var X-Wing och Star Wars the Card Game. Till X-wing hade Fantasy Flight tagit intryck av mekaniken i Wings of War (senare Wings of Glory), i och med manöversystemet för skeppen, som flyttar efter speciella manöverstickor och inte efter rutor eller tum. Det visade sig bli ett lyckokast. Spelet, som har låg inlärningströskel, är både fartfyllt och enkelt, men bjuder samtidigt in till mycket taktik och skeppsmodifierande genom de många uppgraderingskort som finns att välja på. Nya expansioner säljer slut i rask takt och väntan på nytryck kan vara lång för den som vill uppgradera sin flotta.

Star Wars the Card Game följde Fantasy Flights välbeprövade recept som de använt sig av i spel som Call of Cthulu: the Card Game och A Game of Thrones: the Card Game. Konceptet, kallat för Living Card Game, påminner i mångt och mycket om klassiska Collectible Card Games, men istället för blind boosters köper man korten i fixerade lekar och expansioner. Precis som X-Wing är spelet förlagt till tiden för upproret mot Imperiet, alltså tiden för originaltrilogin. En spelare tar på sig rollen som Rebellerna, och den andra spelar Imperiet. Spelet är mycket väl konstruerat och bara grundlådan bjuder på många timmars underhållande speltid.

Efter de två inledande spelprodukterna var det dags för ännu mer rollspel baserat på filmerna. Först ut av tre planerade spel var Edge of Empire, som fokuserade på karaktärer som smugglare, prisjägare och liknande. Spelet kom först i en beta-utgåva. Förlaget fick utstå en del kritik för detta förfaringssätt, då spelare fick betala för spelet två gånger – först för betan och senare för den färdiga produkten. Deras val att använda sig av speciella tärningar möttes också av visst motstånd. Men Fantasy Flights strategi visade sig vara riktig. Det färdiga spelet möttes av lovord och tärningssystemet visade sig vara ett utmärkt sätt att inbjuda spelarna i historieberättandet; spelarna tolkar tillsammans tärningsutfallet och bygger upp spännande skeenden, istället för att spelledaren ska säga vad som hände efter tärningskastet (Detta system hade de tidigare använt i Warhammer Fantasy).

Det skulle komma ytterligare två spel, Age of Rebellion och Force and Destiny, vilka fokuserade på rebeller och frihetskämpar respektive jedi-karaktärer. Det ska väl i sanningens namn sägas att det inte är helt olika spel, utan snarare kompatibla regelböcker med olika fokus och olika nischer, vilket skiljer dem från Fantasy Flights Warhammer 40K-spel. Det har hittills hunnit komma ut en bit över 20 böcker och boxar (boxarna är renodlade introduktionsspel), samt en mängd små kortexpansioner med spelhjälpmedel. Bland dessa märks specialiseringskort för olika sysselsättningar, kort med fiender samt skadelekar för rymdskepp bland annat.

Edge of the Empire (2013)

En tjock och stor bok, med mycket inbjudande omslag. Boken är rakt igenom mycket snygg, med stämningsfyllda bilder. Reglerna är smarta och inbjuder till visst samberättande. Det kan mycket väl vara så att Fantasy Flight åstadkommit det perfekta Star Wars-rollspelet med denna (och de två övriga regelböckerna Age of Rebellion och Force and Destiny). Nackdelen är väl att man måste köpa speciella tärningar då tärningssystemet är unikt för just detta spel, men det uppvägs genom spelglädjen tärningarna erbjuder. Året innan regelboken kom ut, släpptes betaversionen och introduktionsspelet. Köper man introduktionslådan följer det med allt man behöver för att börja spela, även tärningar.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Age of Rebellion (2014)

Regelmässigt fullt kompatibel med tidigare regelbok (det är väl egentligen samma spel men med olika fluff), men denna inriktar sig på Rebellernas kamp mot Imperiet istället för scum and villany... Det som skiljer är de sysselsättningar rollpersonerna kan ha, samt att karaktärerna i Edge of Empire har något som kallas Obligation, något som påverkar karaktären negativt och inverkar på spelet. I Age of Rebellion har rollpersonerna istället Duty, som visar hur dedikerade karaktärerna är mot upproret. Som vanligt när det gäller Fantasy Flight är det vansinnigt snygg layout, stämningsfyllda bilder och fullmatade sidor.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Force and Destiny (2015)

Den tredje regelboken inriktar sig på personer som kan använda Kraften. Här har karaktärerna Morality istället för Duty eller Obligation. Morality anger hur nära den mörka sidan rollpersonen är. Force and Destiny utspelas kring tiden för upproret, så det finns inga riktiga jedi-riddare, men det hindrar inte rollpersoner från att kunna använda Kraften, i alla fall på en låg, oskolad nivå. Precis som de båda andra regelböckerna är det en mycket snygg bok, illustrationerna håller toppklass och layouten likaså. Kan inte annat än rekommenderas!

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Star Wars The Card Game (2012)

Ett Living Card Game på Star Wars-tema. Det är ett spel för två personer, där den ena ska spela Imperiet och de andra Rebellerna. Rebellerna vinner genom att uppnå olika mål, Imperiet genom att dra ut på tiden så att tidräknaren på Deathstar hinner komma till sitt slut. Tiden är alltså knapp för Rebellerna... Korten som följer med i grundlådan räcker en bra bit, men du kommer snart att vilja bygga ut spelet med nya kort som finns att köpa i förpackningar med fixerat innehåll. Det är den kanske största skillnaden mot Collectible Card Games. Det är ett bra spel, men det når inte riktigt upp till samma nivåer som X-Wing, Imperial Assault eller Armada.

Betyg: 3 av 5 Spelgalningar

Det storsäljande spelet X-Wing, den uppdaterade startlådan.

X-Wing (2012)

Dog fights med Star Wars-skepp. Med regler som är lätta att lära är det ett spel som det är lätt att vinna nya spelare till, kanske ett av spelets framgångsrecept. Mekaniken fångar känslan i rymdstriderna bra. Det är fantastiskt kul och skeppen är både snyggt skulpterade och målade. Det Flight Path-system som Fantasy Flight skapade för detta spel, förmodligen inspirerade av Wings of War, har sedan också använts med framgång av WizKids i spel som Star Trek: Attack Wing och Dungeons & Dragons: Attack Wing. Nackdelen är att man inte kommer så långt med grundlådan, för att det ska bli riktigt roligt och spelbart krävs åtminstone några expansioner. Dessa är å andra sidan inte så farligt dyra.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Det kanske bästa Star Warsbrädspelet någonsin!

Imperial Assault (2014)

Ett hejdundrande underhållande spel. Det är Descent, Fantasy Flights klassiska dungeoncrawlingspel, fast Star Wars. Reglerna är lite tweakade för att bättre passa Star Wars-setting. Spelplanen är uppbyggd så att du lägger ihop spelplansbitar, så variationerna är hyfsat stora redan i grundboxen och lär växa en hel del i och med kommande expansioner. Med i boxen följer också en mängd kort, ett gäng omålade plastfigurer som är mycket snygga och inbjuder till målning för den orädde entusiasten, speciella tärningar, en bunt spelplansbitar och en mängd markörer (det är trots allt Fantasy Flight). Priset är högt, men motiveras väl av boxens innehåll och den mängd timmar som du kommer att lägga på kampanjer och skirmishspel.

Betyg: 5 av 5 Spelgalningar

I Armada krigar du med hela flottor, till skillnad från X-Wing
som är mer av ett dogfightingspel.

Star Wars Armada (2015)

Fantasy Flight gör det Wizards of the Coasts misslyckades med, de skapade ett lyckat och spännande krigsspel för rymdflottor. Som vanligt då det gäller Fantasy Flight håller designen toppklass, skeppen är riktigt snyggt skulpterade och målade, reglerna genomtänkta och lätta att lära. Som kapten över en flotta ska du tvåla till din motståndare. Skeppen släpps i blisters, du vet alltså precis vilket skepp du köper, en annan sak som skiljer detta spel ganska markant från Wizards of the Coasts Starship Battles där skeppen kom i boosters, vilket kunde göra byggandet av flottor knepigt. Armada fokuserar också på Imperiet mot Rebellerna, så spelet känns fokuserat och stämningsfyllt. Dessutom har Fantasy Flight en generös spelsupport för att uppmuntra spel i butik, något de ska ha en eloge för. Armada är sammantaget ett mycket bra spel för den som vill föra befäl över sin egen rymdflotta.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Höjdpunkter från Fantasy Flight:

Enter the Unknown (2013): Bok för upptäckare i galaxen utkant.

Onslaught at Arda I (2014): Äventyr där rollpersonerna måste hitta en förrädare bland sina egna, efter att ha blivit förrådda vid en bas på planeten Arda I. Hinner de avslöja vem det är innan spionen förråder dem igen?

Lords of Nal Hutta (2015): Allt som behövs för att du som spelledare ska kunna dra igång en kampanj bland korrupta och depraverade hutter. Snyggt och mycket äventyrsuppslag.

Andra spel

Under 2000-talet publicerades i rask takt en mängd serier, romaner och andra produkter på Star Wars-temat. Actionfigurerna har sedan Kenner/Hasbro tog upp stafettpinnen igen 1995 kommit ut oavbrutet i olika serier. DelRey tog över licensen för Star Wars-romaner från Bantam, som hade hjälpt till att dra igång Star Wars Expanded Universe. Både DelRey och Bantam har publicerat romaner som varit riktigt bra, samt en hel del mindre bra romaner. Den stora mängd spel som kommit under denna period håller givetvis väldigt skiftande kvalité. Dels finns det spel som TopTrumps med karaktärer och rymdskepp från filmerna. De är som alla andra TopTrumps spel, på gott och ont, och riktar sig nog till yngre spelare som inte har något emot det oerhört tradiga och repetitiva upplägget. Dels finns det pärlor som Queen's Gambit (ett spel som går för dyra pengar på samlarmarknaden – är du spekulant får du vara beredd att punga ut med i runda slängar 2000 kronor), och det enkla men underhållande Legospelet Battle of Hoth. Star Wars Risk, har kommit i fyra utgåvor i skrivande stund (Original Trilogy Edition, The Clone Wars Edition, Risk: The Star Wars Edition samt en lyxvariant av den senar). De är alla utmärkta spel lite olika finesser, medan Risk the Star Wars Edition egentligen inte har så mycket med Risk att göra, utan mer påminner om upplägget i Queen's Gambit. Spelet utspelas under slutstriden i Return of the Jedi och spelas simultant på tre olika spelplaner. 

Riktiga floppar har också förekommit, en av dessa var Jedi Knights, ett samlarkortspel med datoranimerade bilder. Kanske var det också det som fick spelet att floppa, för det var inte särskilt snyggt gjort.

Jag ser dock positivt på framtiden vad gäller utgivningen av Star Wars-spel, särskilt nu då det går att förlita sig på Fantasy Flight Games, som oftast släpper riktigt bra och genomarbetade produkter. Det blir med andra ord mycket tärningsnötande de kommande åren...

Trevlig variant av Risk med några nya finesser.

Star Wars Risk Clone Wars Edition (2003)
Variant av Risk som passar bäst på två spelare, men även går att spela på fyra. Den ena sidan spelar Republiken och den andra Separatisterna. Det gäller för Republiken att vinna så snart som möjligt, för ju längre tiden går desto större risk är det att Separatisterna lyckas ta över Republikens områden genom specialregeln för Order 66, unikt för denna utgåva. Det ger spelet en betydligt osäkrare utgång och innebär att det slås en tärning för vart Republikkontrollerat område. Ju längre spelet fortlöper, desto större chans att slaget lyckas. För att visa hur stor chans separatistspelaren har att lyckas med detta flyttar man en Palpatinepjäs längs ett steg längs en tiogradig skala. Utöver detta finns det brickor för rymdskepp och karaktärer, Separatisterna har ett antal upp och nedvända brickor på spelplanen i områden de besitter. Dessa brickor innebär att där finns en karaktär som de inte vill förlora åt Republiken.

Nackdelen med spelet är väl att det förutsätter att du gillar Risk, men gör du det är det ett mycket trevligt spel.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Klassiska Risk i ännu en Star Wars-tappning.

Star Wars Risk Original Trilogy Edition (2006)
Ännu en variant på Risk med Star Warstema. Det är i grund och botten ett trevligt och bra spel, men det finns en sak som stör. Det är att de trängt in tre olika arméer; Rebellerna, Imperiet och Hutterna. Ja, de sistnämnda kändes väl inte så tongivande i kriget mellan Rebellerna och Imperiet, så därför känns konstruktionen något krystad. Jag kan förstå att spelmakarna ville ha in en till armé men det borde ha gått att hitta en bättre lösning. På tre eller fem spelare förutsätts någon spela Hutterna, men med två eller fyra spelare kan man koncentrera sig på den mer cineastiska varianten. Hutterna kan fortfarande placeras ut på spelplanen som en slags tredjepart, en neutral armé som tar upp plats och är i vägen. Alla tre arméer har olika mål i spelet. Imperiet ska utrota Rebellerna, vilka i sin tur måste hitta och besegra Kejsaren. Hutterna ska erövra tio av tretton speciella områden på kartan.

Spelplanen är snygg, figurerna trevliga och ja - Dödsstjärnan finns med, två gånger. Precis som med Clone Wars Edition förutsätter det att du köper Risks spelmekanik för att fatta tycke för detta spel. Gr du det har du många timmars trevlig underhållning att vänta dig!

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Ovan: Den ordinarie utgåvan.
Nedan: Black Series-varianten.

Risk the Star Wars Edition (2015)
Till att börja med: Det här är inte Risk. Varför Hasbro valde att sälja in det under etiketten Risk vet jag inte. Spelet skildrar den storslagna slutstriden i Return of the Jedi, där stridigheterna som bekant rasar på tre olika plan samtidigt. Detta har man tagit med i spelet. Spelplanen är tredelad och ser ut som en siluettbild av Darth Vaders Advanced Tie. Lite cheesy, men upplägget fungerar. På vänster vinge kämpar Darth Vader och Luke Skywalker i Dödsstjärnan. I mitten rasar rymdstriderna ovanför den skogsbeklädda månen, och på höger sida slåss Imperiets bästa stormtrupper mot ewoker och Rebeller. Rymdskeppen är olika bra (svåra att träffa), vilket gör att enheterna skiljer sig från de traditionella Riskpjäserna. Somliga har jämfört detta spel med Queens Gambit och jag ser likheterna. Det är ett roligt spel som även kan tilltala dig som skräms av texten "Risk" på lådan.

Skillnaden mellan de olika utgåvorna är att du i den billigare får en tunnare spelplan och markörer istället för miniatyrer av Millennium Falcon, Death Star II och Executor. Korten har olika artwork på baksidorna och tärningarna i den billigare varianten är inte genomskinliga. Om det motiverar att lägga ytterligare 200 kronor på Black Series vet jag inte. Men den är snyggare.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar.

Star Wars Labyrint (2015)
Den gamla klassikern Labyrint med Star Warstema. Tidigare har det kommit varianter med bland annat Disneyfigurer. Labyrint är ett trevligt spel där du ska lyckas manövrera din pjäs genom den föränderliga labyrinten till ett givet antal specifika labyrintbrickor. Det är roligt i synnerhet för de lite yngre spelarna, men för er som redan har ett Labyrintspel kanske ett onödigt inköp.

Betyg: 3 av 5 Spelgalningar

Det medföljer klistermärken att sätta på de
klassiska meeple-pjäserna, men de är mycket
snyggare utan dessa.

Carcassonne: Star Wars Edition (2015)
Den moderna klassikern och dundersuccén Carcassonne kommer här i en rymdutgåva. Vägarna har blivit hyperrymdsleder och bönderna lyser med sin frånvaro. Dessutom är det inte Star Wars utan strid, så nu medföljer tärningar och möjligheten att erövra områden genom att strida om dem. Det är ett trevligt spel och en bra variant av Carcassonne.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Fotnot: En tidigare version av denna artikel är publicerad i speltidningen Fenix.