Spelrecension: Carcassonne Star Wars Edition

Det omåttligt populära och trevliga brickläggarspelet Carcassonne har fått ett antal avknoppningar genom åren, med lite varierande resultat, och nu har turen kommit till en licensprodukt på Star Wars-tema. Brickorna är rymdbitar och på dessa finns delar av den klassiska terrängen från grundspelet i ny tappning. Istället för vägar är det rymdleder, istället för kyrkor är det planeter och istället för slätter är det öppen rymd. Rymden får du dock inga poäng för i Star Wars Carcassonne, det finns alltså ingen motsvarighet till bönder.

Men det inte är Star Wars utan krig, så naturligtvis kan du slåss med dina meeples och jaga bort motståndarna från attraktiva områden. Själva stridsfunktionen är enkel och innebär att du och motståndaren slår tärning och eventuellt lägger till bonusar man kan få beroende på vilka symboler som finns på brickorna.

Det är ett trevligt spel, och även om brickorna är rätt fula (jag tänker på hyperrymdslederna) så är det riktigt kul. Motiverar detta spel till ett köp om du redan har grundspelet? Ja, det låter jag vara osagt, men för en Star Warsnörd som mig så var det ett givet köp. Jag hade förvisso hellre sett att spelet tilldrog sig på exempelvis Tatooine och att man skrotade rymdtemat. Men detta fungerar också helt klart.

Betyg: 4 av 5 Spelgalningar

Köp spelet hos Collector's Point.

Spelrecension: Mysterium

Mysterium är ett samarbetsspel där en av spelarna tar på sig rollen av en osalig ande som vill få hjälp att komma till ro, och de andra spelarna tar på sig rollen av medium som ska hjälpa anden att avslöja den mördare som bragte denne om livet. Naturligtvis får det inte vara för enkelt, så på klassiskt andemanér är ledtrådarna anden kan ge begränsat till diffusa bilder, om du tänker Dixit så tänker du alldeles rätt. Genom att associera på rätt sätt ska spelarna genom bilderna anden förmedlar till slut avslöja mördaren, mordplatsen och ordvapnet - lite som i en avancerad variant av klassikern Cluedo.

Mysterium kan spelas i olika svårighetsgrader, där anden dels har möjlighet att byta kort, och att man dels lägger ut olika många ledtrådskort (där bara några är rätt, givetvis). Hur svårt spelet är beror till stor del på hur väl man känner varandra, för det gäller att associera likadant som anden för att avslöja mördaren.

Då Mysterium är ett samarbetsspel där spelarna vinner eller förlorar tillsammans, får spelarna samarbeta och hjälpa varandra att tolka de visioner (kort) de fått. Det vill säga, ända till den sista fasen i spelet då spelarna alla har fått fram var sitt alternativ på gärningsman, plats och mordvapen. Bara ett av dessa alternativ är rätt. Och beroende på hur väl det gått i spelet tidigare, får spelarna komma med sina gissningar efter att ha fått se ett antal av de sista ledtrådskorten: de med låg poäng måste gissa redan efter det första kortet, medan de med hög poäng får se alla tre. I denna fas får spelarna inte prata med varandra. Den grupp som fått flest röster är den som spelarna tror är rätt. Observera att spelarna kan vara oense, eller att två eller fler grupper kan få lika många röster. I så fall är det spelaren som har högst poäng från tidigare fas som får fälla avgörandet. Är valet rätt, vinner spelarna och anden får ro. Om inte, ja då förlorar de allihop, inklusive anden.

Spelet är mycket trevligt och bjuder på en del skratt och överraskningar. Det är väldigt snygga komponenter i spelet det kommer att bjuda in till flera trevliga omgångar. Om du dessutom gillar spel som Dixit, är detta nästan garanterat något för dig.

Daniels betyg: Fyra spelgalningar
Julias betyg: Fyra spelgalningar

Spelrecension: Dixit Jinx

Dixit Jinx! Enkelt, snabbt och underhållande. Kul variant på vanliga Dixit, och framförallt snabbare. Du lägger upp korten i en kvadrat med 3x3 kort, och drar sedan ytterligare ett kort, denna gång från en hög med nio stycken positionskort som visar vilket av de 3x3 korten du ska beskriva. Sedan gäller det för de andra spelarna att illa kvickt peka ut rätt kort. Alla måste peka på något, men det får bara finnas en spelare per kort, så det gäller att vara snabb...

Dixit Jinx tar en minut att lära sig, och erbjuder många roliga spelsessioner. Det är lagom klurigt och i och med att det är en typ av associationsspel så blir ingen spelomgång den andra lik. Passar utmärkt på festen, som snabbspel mellan konventsarrangemangen eller varför inte att spela på rasterna i plugget, då det är väldigt snabbspelat.

Daniels betyg: 3 spelgalningar av 5 möjliga
Julias betyg: 4 spelgalningar av 5 möjliga

Spelgalningarna tar sig en titt på Munchkin

Steve Jackson Games visste nog inte hur bra det skulle gå när de släppte den första grundlådan Munchkin. Ett kortspel där du ska plundra, förråda och slåss mot slemma monster. Men nu så här ett tiotal grundboxar på varierande teman senare visade sig det humoristiska spelet vara en hejdundrande hit. Eftersom vi får en hel del frågor om spelet tänkte vi försöka reda ut begreppen lite.

Vilken box ska jag starta med?
Det är egentligen en smaksak, och i grund och botten är det dina preferenser som avgör. Gillar du fantasy passar både Munchkin och Munchkin: Pathfinder. Där Munchkin är mer allmänt hållet är Pathfindervarianten nischad mot rollspelet med samma namn. Det finns sedan teman som t.ex. western, superhjältar, sf, steampunk, efter katastrofen, agenter, vampyrer och pirater. Humorn som genomsyrar spelen fungerar i regel bäst om det är en genre du är inläst på då många skämt förutsätter någon form av kunskap om genren.

Sedan finns det deluxevarianter på några av startlådorna där det ingår figurer för att markera din spelfigurs level på den scoreboard/levelcounter som också medföljer. Om du vill skaffa deluxeutgåvan eller grundlådan är upp till dig. Det blir lite mer visuellt med deluxevarianten, men å andra sidan finns inte alla startlådor i deluxeutgåva.

Är alla grundboxar kompatibla med varandra?Ja. Bra att veta är att baksidan på korten ser olika ut till olika teman, men det har ingen spelteknisk inverkan.

Vilka expansioner ska jag skaffa?Du behöver inte några expansioner från början, om du inte vill. Grundspelet räcker gott. När du spelat Munchkin några gånger kan det dock vara trevligt med fler kort för variationens och humorns skull. Eller om du vill skaffa expansionerna från början för att utöka kortbiblioteket på en gång. Till grundspelet Munchkin finns det flest expansioner, men till de allra nyaste som Munchkin: Steampunk har det ännu inte hunnit komma några.

Är det svårt att lära sig?Nej, det är inte speciellt mycket regler och är ganska låg tröskel för nya spelare.

Hur går det till?Du spelar en figur ska ska levla från level ett till tio. På din hand har du ett antal kort, vilka finns i två typer: rumskort och skattkort. Varje gång det är din tur drar du ett rumskort, och är det en fiende eller en förbannelse träder kortet genast i kraft. Annars får du ta upp det på hand. För att besegra ett monster måste du upp i samma level som detta. Du kan ligga flera levels under monstret och ändå besegra det, med hjälp av utrustningskort och - om de känner för det - med hjälp av dina vänner. Om du besegrat monstret träder en effekt i preciserad på monsterkorter i kraft, och beroende på hur farligt monstret var stiger du en level eller två och drar samtidigt ett antal skattkort.

Det är dock du som ska vinna och inte dina vänner, så med hjälp av kort du har på handen kan du sedan förstöra för dina med- eller snarare motspelare när de minst väntar det.

SlutligenMunchkin är ett underhållande och mycket roligt spel, som bjuder på många skratt och knasigheter. Det fungerar i regel bäst i lite mindre sällskap på tre - fem spelare.

Daniels betyg på Muchkin (grundspelet): fyra spelgalningar av fem möjliga.

Julias betyg på Muchkin (grundspelet): fyra spelgalningar av fem möjliga.

Andra varianter av Munchkin:Munchkin Quest - brädspelsvariant
Munchkin: Loot Letter - en variant på det populära spelet Love Letter.
Munchkin Panic - en variant på Castle Panic.
Muchkin Gloom - Munchkin goes Gloom. Kompatibelt med alla Glooom-expansioner.

Spelrecension: Castellan

Från Steve Jackson Games kommer Castellan, ett visuellt tilltalande spel med en lika enkel som sinnrik spelmekanik. Genom att bygga murar mellan torn ska du inmuta delar av riddarborgen för dig själv. Poäng får man för varje torn som omger ens inmutningar. Inmutningar får du genom att placera ut torn i din egen färg i de områden du färdigställt i borgen. Ett område räknas som färdigställt när det är helt omgärdat av murar och torn. För att göra ett drag har du till ditt förfogande ett antal kort med olika symboler på; långa murar, korta murar eller torn (ja, och även symbol för att dra extra kort). När du spelar ut ett kort får du ta motsvarande borgbitar och använda dem i ert bygge. Du får spela så många kort du vill, men får bara dra ett nytt från din begränsade mängd med kort. Både du och din motspelare har en identisk uppsättning, vilket gör att du på förhand vet vilka kort som finns att tillgå - men inte i vilken ordning du kommer att dra dem. Spelet är slut då alla kort är utspelade, då har också alla borgbitar gått åt och det är dags för poängräkning.

Grundspelet (blått/rött) är avsett för två spelare men möjligheten att spela på upp till fyra finns om man köper ett extra set - detta med gula och gröna pjäser till skillnad mot startlådans blå och röda. Spelet skiljer sig regelmässigt inte åt något på fler spelare, men det blir något svårare att planera sina drag och därför delvis ett annat spel.

Castellan är ett trevligt spel som går fort att spela. Det riktar sig till dig som vill spela med dina barn, eller till dig som har lite bråttom men ändå tycker om att spela. Det kan tilltala dem som gillar brickläggningsspel som exempelvis Carcassonne. De mycket fina borgbitarna i plast ger spelet en trevlig extra dimension som nog tilltalar de yngre. Det är heller inte svårt att sätta sig in i. Du läser reglerna på några minuter och sedan förklarar du dem ännu snabbare för din motspelare.

Daniels betyg: tre spelgalningar av fem möjliga.
Julias betyg: fyra spelgalningar av fem möjliga.